söndag 20 mars 2011

Vårtecken.

 

Arkivbild.

En milstolpe i årets kretslopp kunde jag förnimma idag när jag besökte Kvärnlindo. En sångsvan flög ljudligt joddlande, på låg höjd över forsen och styrde kosan uppströms förbi åbron. Naturligtvis så måste jag grensla åbäket för att åka och kolla om den landade på det vanliga stället, men efter en titt med kikaren kunde jag bara konstatera att den nog flög längre bort. Men trevligt ändå att man fick en hälsning att våren är nära.  (Bilden är en arkivbild)

Om jag tolkade spåren i naturen rätt vid min rundtur nu mot kvällen, så har en “känd” skogsluffare gjort en utsvävning i de milsvida skogarna ca. tre kilometer söderut, sedd från Flakabacka horisont. Det skulle vara trevligt att få upplysning, om något nytt uppenbarat sig i området. Eventuellt har “pissmöura” vaknat till i det varma solskenet. Hoppas grillkorven smakade!

1 kommentar:

Anonym sa...

Den här gången övade vi att göra upp eld utan medhavd torr ved, grillkorven hade vi inte ens med.
Genast när vi kom in i skogen vid Torppi så hördes ljud av överflygande sångsvanar. Genast efteråt såg jag en brun boll i en grantopp lite längre fram, kollade bollen med kikaren och som jag anade, en sparvuggla där. Vi hade alla nöjet att få titta på den i kikaren en stund förrän den flög iväg. Mindre korsnäbbarna sjöng vackert på nära håll i det fina vårvädret, givetvis höll mesarna oss sällskap. En flock gråsiskor trissade fram och tillbaka medan domherrarna sjöng stilla sin vackra vemodiga sång. Tyvärr hördes/sågs inte den 3-tåiga spetten men den är ju också lite senare med trummandet än den större hackspetten. Vi hörde inte heller kungsfågeln men man kan ju inte få allt på en gång, kanske de brassande ungarna skrämde och överröstade en del av fåglarna.


mvh/Hannu