Mink igen!

 

Där satt den igen! En stor och prydlig minkhanne har igen inte kunnat motstå nyfikenheten, utan bestämt sig för att ta reda på hur en minkfälla fungerar. Det resulterade naturligtvis i att den blev instängd och oförmögen att ta sig ut. Trots att den var tjock och fin och vid god vigör, gick den samma öde tillmötes som de tidigare fångade minkarna. Ett skott i huvudet och sen får den bli mat åt korparna eller andra rovfåglar.

---

Också fiskfångandet vid Siilas börjar så smått ge resultat. Endast småfisk, men det är ju alltid en början.

Vild eller tam….

 

….inte vet jag, men troligen vild eller kanske halvvild. Jag satt en stund och beskådade dess intensiva jakt på något ätbart, på en kyttland, inte alltför nära några gårdar. Inte såg jag att den fick något byte, men av attackerna att döma hade den nog något på gång, troligtvis någon sork eller mus. Efter en stund observerade den mig och stack iväg som en oljad blixt. Av det drog jag den slutsatsen att det nog var en “vilding”.

Besiktad.

 

Var och besiktade Toyotan idag. Inga anmärkningar, inte ens en liten.

Siilas….

….fotograferad strax innan solnedgången, från en spegelblank å.

---

Nattens köldgrader hade bildat en tunn isskorpa på kanotinfarten till laavun….

….och glittrande pärlor i det långa gräset.

Småfåglar.

 

Pilfinkar  på fågelbrädet vid gården

---

Talgoxar på brödbit vid Siilas.

Taket är lagt….

 

…. och det får vara slut med laavubyggandet, åtminstone för denna höst. Något lite makeup för att korrigera utseendet skall dock ännu utföras.

Jag hade kastspöet med idag och tänkte lura någon fin “firre” men tji fick jag. Jag hoppades på en grann gös, men det blir ju inte alltid som man vill….hmmm.

---

Jag tog mig också tid att titta på fågellivet i närheten. Nog har en del fåglar redan hittat till matplatserna intill laavun. Jag tog några bilder på talgoxarna, som redan accepterat min närvaro i deras revir.

Premiär vid Siilas.

 

I strålande solsken och vindstilla gjorde jag premiärgrillningen vid laavun vid Siilas, som stället numera får heta. Tak och golv är ännu inte klara, men takplåt har sponsrats och är delvist monterat (nu på kvällen).

Som sagt strålande väder och till och med småfåglarna kom fram ur buskarna och förnöjde premiären med sin närvaro. Också ett par ekorrar ville vara med och tjattrade glatt på andra sidan ån.

Projektet avancerar.

 

Sakta men säkert avancerar laavubygget, med någon stock mellan regnskurarna. Inte blir den så förfärligt snygg, men nog blir den småningom användbar. Brist på timmer gör att jag måste hugga mera stock, paralellt med byggandet. Men nu behövs det inte så många stockar till innan väggarna är färdiga.

Projektet.

 

Så gjorde man igen ett försök att köra igång laavubygget  vid projekt CampGranen, som stått stilla efter senaste tidens översvämning. Men efter ett par timmars trevande försök till inlärning av ´byggtekniken´ tog regnvädret över igen. Det blev att ta sitt förnuft till fånga och åka hem igen, genomblöt och en aning missnöjd över situationen. Men en liten början på timringen fick jag i alla fall och några stockar blev hopfogade. Ingen korrekt hopfogning av knutarna, utan en förenklad version av egen konstruktion får duga.

---

Senare uppdatering:

Ett strå för Viltvården.

 

Jo, jo…… så har man dragit ett strå för viltvården igen. En mink hade igen tappat förnuftet och gått in i min fälla. Och enär mina fällor inte är dödande, avlivades också denna mink med ett nackskott, snabbt och effektivt.